Kommunfullmäktiges arbetsordning

Antalet ledamöter


(5 kap 1-4 §§)
1 §               

Fullmäktige har 51 ledamöter.

I vallagen finns det bestämmelser om antalet ersättare.

Presidium


(5 kap 6 §)
2 §

De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium). Presidievalen skall förrättas på ett sammanträde som hålls före utgången av december.

Presidiet väljs för fullmäktiges löpande  mandatperiod.
 
3 §               

Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten).

Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, skall den äldste av dem vara ålderspresident.

Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter.

Demokrati-, jämställdhets- och arvodesfrågorna handhas av kommunfullmäktiges presidium utökat med partiernas gruppledare.

Tid och plats för sammanträdena


(5 kap 7 och 8 §§)
4 §               

Fullmäktige håller ordinarie sammanträde varje månad utom i januari, mars, juli, augusti och oktober. För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena.

De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i november.

Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens presidium.

5 §               

Extra sammanträde hålls på tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena och partiernas gruppledare.

Begäran om extra sammanträde skall göras skriftligen hos ordföranden och skall innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet.

6 §               

Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet.

Om ordföranden beslutar att ett sammanträde skall ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde skall ändras, skall ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet skall snarast och minst en vecka före den bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens anslagstavla.

 
7 §

Fullmäktige sammanträder i fullmäktiges sessionssal i stadshuset.

Ledamöterna placeras partivis.

Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena och partiernas gruppledare bestämma annan plats för visst sammanträde.

 
8 §

Fullmäktige bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som skall behandlas skall införas i ortstidningarna. Om särskilda skäl föreligger får dock ordföranden inför ett visst sammanträde begränsa annonseringen i ortstidningarna.

Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde


9 §                                       

Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet.

Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet skall fortsätta.

Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt.

Om sammanträdet skall fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet.

Ärenden och handlingar till sammanträdena


10 §             

Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när fullmäktige skall behandla ett ärende, om ej annat följer av lag.

11 §             

Kommunstyrelsens och övriga nämnders förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet.

Ordföranden bestämmer vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende skall tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet.

Handlingarna i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet.

Interpellationer och frågor bör tillställas samtliga tjänstgörande ledamöter och ersättare senast vid det sammanträde vid vilket de avses bli ställda.

Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare


(5 kap 12-17 §§)
12 §  

En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till kommunledningskontoret som kallar in den ersättare som står i tur att tjänstgöra.

13 §

Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden ersättare, som är tillgänglig.

14 §

Det som sagts om ledamot i 12 och 13 §§ gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring.

15 §             

Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare skall träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende.

16 §             

En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör skall finnas tillgänglig under hela sammanträdet.

I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt uppropslistan.

Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs.

Protokolljusterare


(5 kap 61 §)
17 §             

Ordföranden bestämmer tid och plats för justering av protokollet från sammanträdet.

Sedan uppropet har förrättats enligt 16 §, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar.

Turordning för handläggning av ärendena


18 §  

Fullmäktige behandlar ärendena i den ordning som de har tagits upp i kungörelsen.

Interpellationer och frågor sätts sist på dagordningen.

Fullmäktige kan besluta om ändrad ordning för ett eller flera ärenden.

Ordföranden bestämmer, när under ett sammanträde ett ärende skall behandlas som inte finns med i kungörelsen.

Fullmäktige får besluta att avbryta handläggning av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet.

Yttranderätt vid sammanträdena


(4 kap 18 § första stycket och 19 §, 5 kap 21, 22, 53 och 56 §§)
19 §  

Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd vars verksamhetsområde ett ärende berör får delta i överläggningen i ärendet.

Ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt.

Ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret.

20 §  

Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen.

Revisorerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning.

21 §  

Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga.

Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna.

22 §  

Kommundirektören får delta i överläggningen i alla ärenden.

Talarordning och ordningen vid sammanträdena

23 §

Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad.

Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggning har också rätt till ett kort inlägg på högst två minuter för ett genmäle med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs.

Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordföranden rättar sig får ordföranden ta ifrån denne ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under anförandet.

Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och ej rättar sig efter tillsägelse.

Uppstår oordning som inte kan avstyras får ordföranden upplösa sammanträdet.

En ledamot eller ersättare som fått ordet ska enbart hälsa på ordföranden före sitt inlägg.

Yrkanden

24 §  

När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt.

Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt.              

Ett yrkande ska alltid avges skriftligt och lämnas till presidiet i samband med att det avges.

Omröstningar


(4 kap 20 § andra stycket, 5 kap 42-44  och  46 §§)
25 §  

När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet.

Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan.

Ordföranden avger alltid sin röst sist.

Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget.

Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, skall en ny omröstning genomföras omedelbart.

26 §  

En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning skall uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten.

En valsedel är ogiltig

1. om den upptar namnet på någon som  inte är valbar

2. om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som skall väljas,

3. om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses.

Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag.

Medborgarförslag


(5 kap 23 § 1 st 5 p)
27 §

Ärenden till fullmäktige får väckas av den som är folkbokförd inom kommunen (Medborgarförslag).

Handläggning av motioner och medborgarförslag


(5 kap 23 § 1 st 2 p och 33 §)

28 §  

Motioner och medborgarförslag skall vara skriftliga.

En motion skall vara egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter. Ett medborgarförslag skall vara egenhändigt undertecknat av en eller flera förslagsställare med angivande av bostadsadress.

Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma ärende.

En motion eller ett medborgarförslag väcks genom att det ges in till kommunstyrelsens kansli. Ett sådant  ärende får också lämnas vid ett sammanträde med fullmäktige.

En ersättare i kommunfullmäktige får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde.

Kommunfullmäktige beslutar när en motion eller ett medborgarförslag skall besvaras. Presidiet går igenom inlämnade ärenden och lämnar förslag till tid.

Kommunstyrelsen skall en gång varje år redovisa de motioner och medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen skall göras på fullmäktiges ordinarie sammanträde i juni.

Interpellationer


(5 kap 49-53 §§)
29 §

1.  En interpellation skall vara skriftlig och  egenhändigt undertecknad av en ledamot.

Den bör utformas med en kort inledande förklaring och motivering samt avslutande frågor. Den totala texten bör inte överstiga en A4 sida.

Den bör ges in till kommunstyrelsens kansli minst tre arbetsdagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den.

2.  En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid  sammanträdet.

3.  En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes.

4.  Ett svar på en interpellation skall vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen.

Den ledamot, som ställt interpellationen, bör får del av svaret senast sista arbetsdagen före den sammanträdesdag, då svaret skall lämnas.

Svaret bör även skickas via e-post till ledamöter och ersättare som har tillgång till kommunens intranät. Övriga ledamöter får svaret vid sammanträdet.

5.  Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap 17 eller 18 §§ kommunallagen, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen.

6.   En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas bara om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det tillfället.

Frågor


(5 kap 54-56 §§)
30 §  
En fråga skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot.

Den bör utformas med en kort inledande förklaring och motivering samt avslutande frågor. Den totala texten bör inte överstiga en A4 sida.

Den skall ges in till kommunstyrelsens kansli minst tre arbetsdagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den.

Vad som sägs i 29 § gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt.

En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts.

Beredning av övriga ärenden


(5 kap 26-34 §§)
31 §  

Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige skall behandla skall remitteras.

Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden.

Förklaring vid revisionsanmärkning


(9 kap 16-17 §)
32 §  

Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden i vilken ordning förklaringar över en anmärkning som revisorerna har framställt i revisionsberättelsen skall inhämtas från den nämnd eller fullmäktigeberedning mot vilken anmärkningen har riktats.

Valberedning


33 §  

På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden.

Valberedningen består av 11 ledamöter och lika många ersättare.

Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter.

Valberedningen skall lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige skall behandla med undantag av valen av fullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval som inte är ordförandeval.

Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning.

Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer.

Varje parti som är representant i kommunfullmäktige, ska ha minst en ordinarie ledamot i valberedningen.

Justering av protokollet


(5 kap 61 och 62 §§)
34 §  

Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter.

Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett.

Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen skall redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den.

Reservation


(4 kap 22 §)
35 §

Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet.

Expediering m.m.


36 §  

Utdrag ur protokollet skall tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet.

Kommunstyrelsen och kommunens revisorer skall dock alltid tillställas hela protokollet.

Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat.    

Beredning av planer m.m.


37 §

När kommunövergripande mål, riktlinjer mm ska arbetas fram ska ansvarig nämnd anmäla detta till kommunfullmäktige, som utser en särskild beredning för arbetet. Beredningen har till uppgift att följa utarbetandet av det aktuella dokumentet, att informera kommunfullmäktige om hur arbetet fortgår och att bereda ärendet till kommunfullmäktige. Om nämnden har begärt det kan beredningen utses att leda arbetet.

En sådan beredning ska utses för visst ärende och viss tid.

Kommunfullmäktige bestämmer antalet ledamöter och ersättare i beredningen .

Till en sådan beredning kan adjungeras annan förtroendevald och/eller sakkunnig.

Utvärdering


38 §

När kommunfullmäktige fattat beslut om kommunövergripande planer skall direktiv för utvärderingen lämnas.
 

Förberedande debatt


39 §

Till ledning för utredning och beredning av ärenden får kommunstyrelsen begära att fullmäktige skall hålla en förberedande debatt i frågan. Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om sådan debatt skall hållas.

Kommunstyrelsen skall på lämpligt sätt presentera frågeställningar och underlag för den förberedande debatten.

Temamöten


40 §

För att skaffa sig information eller diskutera särskilda frågor kan fullmäktige anordna temamöten.

Ledamöter och ersättare kan lämna intresseanmälan om temamöten till ordföranden.

Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena och partiernas gruppledare när fullmäktige skall anordna temamöte.

Ett temamöte kan anordnas separat eller i anslutning till ett ordinarie kommunfullmäktigesammanträde.

 
Kallelse och annonsering sker på samma sätt som vid ordinarie sammanträden.

Vid temamöte förs enbart en kort minnesanteckning där deltagande ledamöter och ersättare noteras, vilket tema som diskuterats och eventuellt vilka externa föreläsare som deltagit. Anteckningarna delges kommunfullmäktige vid kommande ordinarie sammanträde.   

Ett temamöte som anordnas i anslutning till ordinarie kommunfullmäktigesammanträde noteras som första paragraf i protokollet.

Kommunal allmänpolitisk debatt


41 §

En gång per år kallar ordföranden kommunfullmäktige till en allmänpolitisk debatt.

Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena och partiernas gruppledare när fullmäktige skall anordna allmänpolitisk debatt.

Kallelse och annonsering sker på samma sätt som vid ordinarie sammanträden.

Minnesanteckningar ska föras på samma sätt som vid temamöten.

Särskild debatt


42 §

Kommunfullmäktige kan anordna särskilda debatter kring ett angeläget kommunalt ämne. Bakgrunden kan vara något som aktualiseras i samhällsdebatten. Frågan skall då vara av stort intresse för flera av fullmäktiges ledamöter för att den kan bli föremål för en särskild debatt.

Särskild debatt bör hållas vid ett nästkommande sammanträde och ska beviljas om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.

Begäran ska vara skriftlig och undertecknad samt vara försedd med en kort motivering till varför fullmäktige bör anordna en särskild debatt.

Fullmäktiges ordförande avgör efter samråd med fullmäktiges presidium om särskild debatt skall hållas.

Ordförande kan vägra särskild debatt om vissa skäl föreligger t.ex.

  • att temat för debatten kan uppfattas kränkande för enskild eller grupp av enskilda
  • att sakfrågan uppenbart kommer att bli föremål för politisk handläggning av fullmäktige vid senare tillfälle
  • att frågan saknar ett brett allmänt intresse eller saknar tydlig koppling till kommunens verksamhet etc

Särskilda debatter som inkräktar på fullmäktiges möjligheter att få tid till behandling av ärenden har fullmäktige möjlighet att ompröva, alternativt avbryta.  

Elektroniskt diskussionsforum


43 §

Kallelse och handlingar till kommunfullmäktiges sammanträden ska så långt möjligt läggas ut på kommunens webbsida.

Till varje sammanträde anordnas en diskussionsplats där allmänheten kan lämna  synpunkter till och med dagen före sammanträdesdagen.

En redovisning av diskussionsinläggen bör kopieras och hållas tillgänglig vid mötet

Allmänhetens frågestund


44 §

I samband med kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden hålls en allmänhetens frågestund. En halvtimme anslås till frågestunden som ska ligga först under sammanträdestiden.

En fråga kan lämnas via telefon, skriftligen som brev, fax eller e-post eller muntligen samma dag direkt vid frågestunden.

Svar på frågan behöver inte alltid garanteras. Om inte svar kan lämnas direkt tas frågan upp vid nästa frågestund. Frågeställaren behöver inte vara närvarande fysiskt men svaret lämnas enbart muntligt vid frågestunden.

Ordföranden avgör om och när en fråga ska besvaras.

Kulturinslag


45 §

Vid vissa av kommunfullmäktiges sammanträden kommer kulturinslag att finnas med.

Ordföranden bestämmer i dessa frågor i samråd med vice ordförandena. När sådana inslag finns ska det framgå av kallelsen

Fullmäktigeberedningar m.m.


46 §

När fullmäktige fattar beslut om inrättande beredning eller utskott skall fullmäktige fastställa gruppens uppdrag, sammansättning och arbetsformer.

Hjälpmedel

Bokmärk / Dela

Sidan uppdaterad: 2012-09-17

Kontakta sidansvarig:

Sandvikens kommun, 811 80 SANDVIKEN, kommun@sandviken.se, 026-24 00 00