Vattentjänstplan - samrådshandling

Bilaga 1 - Undersökande om betydande miljöpåverkan

Kommunfullmäktige beslutar om antagande och ändring av en vattentjänstplan. Kommunfullmäktige ska minst vart fjärde år pröva om vattentjänstplanen är aktuell med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster. Mellan revideringarna behöver arbete med identifierade brister i nuvarande plan utföras inom ramen för löpande arbete.

En första version av vattentjänstplan för Sandvikens kommun ska ses som ett komplement till befintlig VA-plan.

Översiktsplan

Sandvikens kommun har en översiktsplan från 2018. Översiktsplanen är ett strategiskt dokument med text och kartor som visar kommunens långsiktiga planering av mark, vatten och den byggda miljön. Översiktsplanen är vägledande men inte bindande och därmed inte helt styrande när projekt eller planer ska genomföras.

VA-plan

Sandvikens kommun har en VA-plan antagen år 2019. VA-planen omfattar VA-försörjningen i hela kommunen, både inom och utanför verksamhetsområden för allmänt VA. Den omfattar även en plan för enskild VA-försörjning.

Regional vattenförsörjningsplan

Under 2023 har en regional vattenförsörjningsplan tagits fram av Länsstyrelsen Gävleborg. Planen är tänkt att fungera som ett planeringsunderlag där syftet är att trygga en långsiktig hållbar vattenförsörjning i länet.

1.2. Samverkan

Samverkan om bebyggelseutvecklingen i Sandvikens kommun sker koncerngemensamt i olika samverkansgrupper, både genom styrgrupper och arbetsgrupper. Uppdaterat underlag om bebyggelseutvecklingen kommer från dessa samverkansgrupper.

• Strategiska markgruppen
• Samhällsbyggnadsgruppen
• Exploateringsgruppen
• VA-styrgruppen
• VA-arbetsgruppen
• Dagvattengruppen
• Brandvattengruppen

1.3. Inför kommande revidering av vattentjänstplanen

Nedanstående punkter sammanfattar de områden som redan nu har bedömts behöva utvecklas inför nästa version av vattentjänstplanen.

• Lokal vattenförsörjningsplan, åtgärd i VA-plan men behöver breddas utifrån klimatanpassningsperspektivet (koppling till regional vattenförsörjningsplan).
• Skydd av framtida dricksvattenresurser (koppling till Livsmedelsstrategi).
• Bedömning av skyfalls påverkan på den allmänna VA-anläggningen (bedömningen i denna version av Vattentjänstplanen är enbart utförd genom historiska erfarenheter av påverkan på den allmänna VA-anläggningen. Flera viktiga verktyg saknas som till exempel skyfallskartering och påverkan vid lågpunkter för hela kommunen. Dessa brister kombinerat med den snäva tidplanen för att få vattentjänstplanen beslutad i Sandvikens kommuns kommunfullmäktige under 2023 gör att det är först vid kommande revision av vattentjänstplanen år 2027 som en mer detaljerad bedömning kan genomföras).
• Utveckling av metod för bedömning av behov och möjlighet för allmän vattenförsörjning och avloppshantering.
• Uppdatering av områden för bebyggelseutveckling, nya detaljplaner och exploateringsområden.
• Tillsyn och kartläggning av brister i dricksvattenförsörjning, spillvatten- och dagvattenhantering i befintlig bebyggelse utanför verksamhetsområde.
• Uppdatering av eventuella utbyggnadsområden utifrån inventering inom löpande tillsynsarbete.

2. Beskrivning av nuläge

Sandviken växer och utvecklas i snabb takt. Det blir allt fler människor som ska bo, arbeta, studera och utöva sin fritid i kommunen. Bostadsplaneringen bygger i dagsläget på att det är 43 800 invånare 2030. Kommunen har nyligen antagit ett strategiskt mål om att växa till 50 000 invånare. Detta kommer att hanteras i nästa version av vattentjänstplan.

Till kommunens allmänna avlopps- och dricksvattenanläggningar är idag cirka 34 000 personer anslutna. En mindre del av dem är fritidsboende. Dagvattnet omhändertas i gemensamma anläggningar i tätorterna och lokalt inom övriga områden.

Huvudman för den allmänna VA-anläggningen är Sandviken Energis vattenbolag som ansvarar för drift, underhåll, förnyelse och utbyggnad av anläggningen. Inom de kommande åren kommer många befintliga anläggningar att behöva repareras, uppgraderas eller nya behöva byggas. I planen för de allmänna VA-anläggningarna finns planering för drift, underhåll och förnyelse.

2.1. Kommunal dricksvattenförsörjning

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Dricksvatten är allt vatten som är avsett att eller rimligen kan förväntas att förtäras av människor från och med den punkt där det tas in i vattenverken.

Dricksvattnet i kommunen kommer från både yt- och grundvatten och bereds i de sju vattenverk som är i drift.

• Järbo grundvattenverk
• Jäderfors grundvattenverk
• Kungsbergets grundvattenverk
• Kungsgårdens grundvattenverk
• Årsunda grundvattenverk
• Österfärnebo grundvattenverk
• Rökebo grundvattenverk/ytvattenverk.

Utöver dessa finns ett grundvattenverk i Åshammar som i nuläget inte är i drift. Det finns även vattenskyddsområden för reservvattentäkter (grundvatten) i Hagmuren norr om Åshammar samt Norrby. Vattentäkten i Norrby skulle kunna bli ett komplement för vattenförsörjning av områdena Järbo och Kungsberget.

2.2. Kommunal spillvattenhantering

Spillvatten är det förorenade vattnet från toalett, bad/dusch, disk, tvätt och industrier som leds till avloppsreningsverken. I Sandvikens kommun finns sju aktiva avloppsreningsverk.

• Hedåsens reningsverk
• Storviks reningsverk
• Kungsgårdens reningsverk
• Järbo reningsverk
• Gästrike-Hammarby reningsverk
• Österfärnebo reningsverk
• Gysinge reningsverk

2.3. Kommunal dagvattenhantering

Dagvatten är regn- och smältvatten från tak, gator, parkeringsytor och andra hårdgjorda ytor. Allmänt ledningsnät för dagvatten finns på nedanstående tätorter.

• Järbo
• Kungsgården
• Sandviken
• Storvik
• Årsunda

Fiskängstjärns våtmark renar dagvatten från stora delar av centrala Sandviken. Våtmarksanläggningen ägs av Tekniska kontoret och driftas av Sandviken Energi Vatten AB. Fiskängstjärnens dagvattenanläggning färdigställdes under våren 2003 och har som främsta syfte att minska belastningen av näringsämnen, skadliga tungmetaller, syreförbrukande ämnen och organiska föroreningar (olja, PAH:er m.fl.) till Jädraån.

Ca 75 % av dagvattnet från Sandvikens tätort leds via kanalen till anläggningen och efter passage av våtmarken leds det via Jädraån ut till Storsjön. Anläggningen/våtmarken, Jädraån och Storsjön ingår Gavleåns huvudavrinningsområde. Inkommande och utgående dagvatten kontrolleras årligen enligt ett fastställt undersökningsprogram som Sandviken Energi vatten ansvarar för.

En inventering av problemområden för dagvatten i befintlig bebyggelse har påbörjats. Problemområden behöver kartläggas innan utbyggnadsplan kan upprättas.

2.4 Dagvattenplan

En dagvattenplan som beskriver kommunens övergripande strategier för arbetet med hållbar dagvattenhantering har tagits fram genom ett koncernövergripande arbete. Dagvattenplanen fastställdes av kommunfullmäktige 2023-02-20. Riktlinjer och handlingsplan är under framtagande under 2023.

2.5. Ledningsnät

Det kommunala distributionssystemet består av ledningsnät med tillhörande pumpstationer för dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Ledningsnätet är byggt över en lång tid och har varierande brister och varierande grad av renoveringsbehov. Den sammanlagda ledningslängden, som huvudmannen har att sköta, är cirka 900 kilometer. Löpande renoveringar av ledningssystemet görs årligen baserat på framtagen plan. Ledningsnätet är till stora delar ett duplicerat ledningsnät där dagvatten och spillvatten leds i separerade ledningar. Däremot så finns det i flera områden (främst äldre bostadsområden) där dränvatten från fastigheter är inkopplat på spillvattenledningarna. Av denna anledning är det därför mer korrekt att benämna ledningsnätet i sin helhet som ett kombinerat ledningsnät.

Ledningsnätet i stadskärnan innanför kanalen byggdes till största delen på 50–60 talet. Större delar av ledningsnätet är i dag renoverade med en genomsnittlig ålder på ca 45 år. I Österfärnebo, Gysinge, Årsunda, Kungsgården, Storvik, Järbo och Gästrike-Hammarby byggdes det allmänna VA-ledningsnätet under 1950- och 60-talen. I Jäderfors byggdes ledningsnäten i huvudsakligen under 1960- och 70-talen. Vatten- och avloppsnätet är välutbyggt men har bristande standard.

2.6. Befintliga verksamhetsområden

Verksamhetsområde är ett geografiskt område inom vilket kommunen har en skyldighet att tillhandahålla tjänster för vatten och avlopp. Inom verksamhetsområdet regleras fastighetsägarens och VA-huvudmannens respektive ansvar via lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) och förtydligas i allmänna bestämmelser för användning av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Sandvikens kommun (ABVA).

Inom ett befintligt verksamhetsområde ska fastigheten ansluta sig till den kommunala VA-anläggningen. Fastighetsägaren är även skyldig att betala de avgifter som är fastställda av kommunfullmäktige. Verksamhetsområdenas utbredning kan variera beroende på om den allmänna anläggningen omfattar dricksvatten, spillvatten och/eller dagvatten.

Verksamhetsområdet för det allmänna VA-systemet överensstämmer inte helt med distributionsnätet på flera orter. I tidigare VA-plan pekades Sandvikens tätort, Österfärnebo, Gysinge, Storvik, Kungsgården, Årsunda, Åshammar och Gästrike-Hammarby ut som områden där verksamhetsområdena för allmänt VA behöver justeras så att samtliga som är anslutna och har ett behov enligt § 6 i lagen om allmänna vattentjänster också ingår i verksamhetsområdena. Arbetet med att se över områdena pågår.

2.7. Anslutningar till kommunalt VA utanför verksamhetsområde

Fastigheter som ligger utanför, men i nära anslutning, till befintligt verksamhetsområde har ofta fått möjligheten att ansluta sig till kommunalt dricksvatten och/eller avlopp genom avtal.

Det finns även många fastigheter som är anslutna till kommunalt VA via gemensamhetsanläggningar. Överföringsledningar från Årsunda till Sandviken har gjort att omvandlingsområdena Ångersnäs, Fäbodudden, Ursa-Furunäs och Falknäset fått möjligheten att ansluta sig till kommunalt VA genom avtal. Ingen behovsbedömning utifrån 6 § i lagen om allmänna vattentjänster har utförts för dessa områden.

2.8. Gemensamhetsanläggningar och enskilda ledningar inom verksamhetsområde

Det finns ett antal gemensamhetsanläggningar inom verksamhetsområde för vatten och avlopp som är anslutna genom avtal. Den bedömning som görs idag är att gemensamhetsanläggningar kan tillåtas inom ett verksamhetsområde. Gemensamhetsanläggningen får då en gemensam förbindelsepunkt anvisad av VA-huvudmannen. Ansvaret för drift och underhåll av ledningsnätet efter förbindelsepunkt ligger på gemensamhetsanläggningen.

Det finns möjligheter för gemensamhetsanläggningar att ansöka om ett övertagande av VA-anläggningen till VA-huvudmannen (Sandviken Energi Vatten AB). Dock ska särskilda villkor uppfyllas så att VA-anläggningen uppfyller kommunal standard. Ett övertagande kan inte ske så länge dessa villkor inte är uppfyllda. Det är gemensamhetsanläggningen som ansöker och driver denna process samt är ansvarig för de kostnader som processen medför. Processen och villkor för övertagande finns beskriven på Sandviken Energis hemsida.

3.6. Bevakningsområden

Denna grupp finns listad i kommunens VA-plan. Här finns områden där det i nuläget inte bedöms föreligga något kommunalt ansvar men ett behov av kommunalt VA skulle kunna uppstå beroende på hur området utvecklas.

4. Bebyggelseutveckling

Sandvikens kommun har en översiktsplan från 2018. I den pekas områden ut, vilka är möjliga för utredning av bostadsbebyggelse. Även om översiktsplanen är relativt ny är flera områden inte längre aktuella. Ett arbete pågår med planeringsstrategi och målet är att utpekade utvecklingsområden ska aktualiseras och synkroniseras med vattentjänstplanen i nästa revidering.

4.1. Förtätning inom verksamhetsområde

Vid exploatering innanför det kommunala verksamhetsområdet ansvarar VA-huvudmannen, Sandviken energi, för att anordna allmänt vatten- och avlopp. En tidig dialog mellan olika aktörer krävs. VA-huvudmannen behöver involveras i god tid för att kunna planera sin verksamhet, resurser och eventuell tidplan för utbyggnad av VA-anläggningen.

4.2. Tillkommande bebyggelse

Behovet av allmänt VA behöver utredas för planerad bebyggelse. Detta sker oftast i samband med att en detaljplan för området tas fram men behovet av allmänt VA kan även behöva utredas i samband med att enstaka fastigheter ansöker om bygglov.

Exploatering som sker i anslutning till befintlig bebyggelse, antingen bebyggelse som redan är identifierad i utbyggnadsplanen eller annan befintlig bebyggelse kan leda till nytt § 6 område enligt lagen om allmänna vattentjänster.

Enstaka fastigheter utanför befintliga verksamhetsområden har ofta möjlighet att ansluta sig till allmänt VA på avtal. Det önskvärda läget är dock att processen för behovsutredning görs i bygglovsskedet.

Inom detaljplanearbetet som pågår finns detaljplaner som hanteras på kort och lång sikt, det vill säga inom mindre eller mer än sex år. Inom planprocessen ska behovsutredning av allmänt VA göras för varje enskild plan. Det finns inte utrymme inom vattentjänstplanen att föregå de ordinarie processerna för dessa planer.

Planer som planeras på kort sikt:

• Hjalmarsmuren
• Lövbacken
• Sanderängsbacken (Kyrkåsen 2:1)
• Säljanstrand
• Tuna östra (Tuna 3)
• Tuna södra (Tuna 5)
• Högtorpsvägen, Östanbyn
• Västanåsen (Byreängesvägen-Högbo)
• Hemskogen, Stensätra
• Järbo, Idrottsområdet
• Söder om Hästhagen
• Treboområdet
• Tuna 6, 7
• Tuna 8, 9
• Stigen (angränsar till Tuna 8,9)
• Årsunda, (Hedkarlby)
• Öjaren

Pågående detaljplaner, i centrala Sandviken, framgår i figur 1. Behovsutredningar för allmänt VA har utförts inom de områden som ligger utanför befintligt verksamhetsområde.

5.2. Vattenverk

Jäderfors vattenverk (grundvatten)

Påverkan vid skyfall:
Det finns inget lågpunktsområde vid brunnen som kan ansamla vatten vid nederbörd. Bedömningen är att det inte blir någon påverkan på vattenverket vid skyfall.

Åtgärd:
Bevakning av kritiska driftparametrar och optimering av driften på vattenverket utifrån inkommande råvatten. Extra provtagning utförs för att kontrollera dricksvattnets kvalitet om det finns misstanke om påverkan på dricksvattnets kvalitet. Skulle påverkan ske finns möjlighet att stänga av vattenverket och använda vatten från Rökebo vattenverk genom överföringsledning.

Järbo vattenverk (grundvatten)

Påverkan vid skyfall:
Det finns inget lågpunktsområde vid brunnen som kan ansamla vatten vid nederbörd. Bedömningen är att det inte blir någon påverkan på vattenverket vid skyfall.

Åtgärd:
Bevakning av kritiska driftparametrar och optimering av driften på vattenverket utifrån inkommande råvatten. Extra provtagning utförs för att kontrollera dricksvattnets kvalitet om det finns misstanke om påverkan på dricksvattnets kvalitet.

Kungsgårdens vattenverk (grundvatten)

Påverkan vid skyfall:
Det finns inget lågpunktsområde vid vattenverket som kan ansamla vatten vid nederbörd. Däremot kan perioder med långvarig nederbörd orsaka inträngning av ytvatten i brunnen på grund av brister i den gamla brunnskonstruktionen. Detta kan orsaka påverkan på vissa kemiska kvalitetsparametrar men avvikelserna kan hanteras i vattenverkets reningsfunktion.

Åtgärd:
Bevakning av kritiska driftparametrar och optimering av driften på vattenverket utifrån inkommande råvatten. Extra provtagning utförs för att kontrollera dricksvattnets kvalitet om det finns misstanke om påverkan på dricksvattnets kvalitet.
En långsiktig lösning på problematiken med inträngning är att en ny borrad brunn används som råvattenkälla. Denna borrade brunn är djupare och brunnsfodret är av metall vilket minskar påverkan vid nederbörd. Brunnen finns på plats idag men det krävs en ny vattendom för att den ska kunna tas i bruk.

Kungsberget vattenverk (grundvatten)

Påverkan vid skyfall:
Brunnarna för råvatten ligger i en lågpunkt som kan påverkas av skyfall, särskilt om flödet i den intilliggande Lillån stiger kraftigt.

Åtgärd:
Bevakning av kritiska driftparametrar och optimering av driften på vattenverket utifrån inkommande råvatten. Extra provtagning utförs för att kontrollera dricksvattnets kvalitet om det finns misstanke om påverkan på dricksvattnets kvalitet.

Rökebo vattenverk (yt- och grundvatten)

Påverkan vid skyfall:
Det finns inget lågpunktsområde vid brunnen som kan ansamla vatten vid nederbörd. Skyfall har en väldigt liten påverkan på vattenproduktionen då detta vattenverk främst använder ytvatten som råvatten.

Åtgärd:
Bevakning av kritiska driftparametrar och optimering av driften på vattenverket utifrån inkommande råvatten. Extra provtagning utförs för att kontrollera dricksvattnets kvalitet om det finns misstanke om påverkan på dricksvattnets kvalitet.

Årsunda vattenverk (grundvatten)

Påverkan vid skyfall:
Det finns inget lågpunktsområde vid brunnen som kan ansamla vatten vid nederbörd. Bedömningen är att det inte blir någon påverkan på vattenverket vid skyfall.

Åtgärd:
Bevakning av kritiska driftparametrar och optimering av driften på vattenverket utifrån inkommande råvatten. Extra provtagning utförs för att kontrollera dricksvattnets kvalitet om det finns misstanke om påverkan på dricksvattnets kvalitet. I ett längre perspektiv kan dricksvatten genom överföringsledning ledas från Rökebo via Sandviken och vidare till Årsunda. Vissa tekniska delar saknas i dagsläget för att det ska vara möjligt.

Österfärnebo vattenverk (grundvatten)

Påverkan vid skyfall:
Det finns inget lågpunktsområde vid brunnen som kan ansamla vatten vid nederbörd. Bedömningen är att det inte blir någon påverkan på vattenverket vid skyfall. Brunnsområdet och hela vattentäkten finns på en sandås och marken är mycket genomsläpplig vilket minskar risken för vattenansamlingar.

Åtgärd:
Bevakning av kritiska driftparametrar och optimering av driften på vattenverket utifrån inkommande råvatten. Extra provtagning utförs för att kontrollera dricksvattnets kvalitet om det finns misstanke om påverkan på dricksvattnets kvalitet

5.3. Reningsverk

Generellt för samtliga reningsverk

Påverkan vid skyfall:
Samtliga reningsverk har en generell problematik gällande så kallat ”ovidkommande vatten”. Detta är vatten som av olika anledningar tränger in i spillvattenledningar och som därmed måste renas vid reningsverket även fast det egentligen inte finns något behov av rening. Skyfall är en av anledningarna till ökad mängd ovidkommande vatten till reningsverken. Om mängden ovidkommande vatten blir för stor kan reningsverkens dimensionerande kapacitet överskridas vilket kan medföra problem med bräddning och att rena det spillvatten som passerar genom reningsverket. Om det ökade flödet även påverkar de biologiska processerna i reningsverket så kan det ta extra tid för att återställa funktionaliteten. Effekten av dessa störningar är att reningsverkens förmåga att rena spillvattnet försämras vilket i slutändan påverkar den mottagande recipienten. Påverkan sker inte alltid vid varje regn men är en risk vid ett skyfall som vattentjänstplanen avser att belysa.

Åtgärd:
De viktigaste åtgärderna för att förhindra påverkan på reningsverken vid skyfall är att minska mängden ovidkommande vatten som ska gå igenom reningsverket så att den dimensionerande kapaciteten inte överskrids. Särskilt viktigt är att skydda de biologiska stegen då detta är långsamma processer som tar tid att återskapa. Mängden inkommande spillvatten till reningsverket regleras genom:

• Bräddning vid bräddpunkt på reningsverket: Fördelen med denna bräddningspunkt att det sker en viss grovrensning av spillvattnet så att föremål som felaktigt spolats ned kan tas bort innan det går ut till recipienten.
  
• Bräddning på ledningsnätet: Om bräddningen vid reningsverket inte räcker till sker bräddning på olika punkter på ledningsnätet för att ytterligare minska mängden spillvatten som leds mot reningsverket. Detta alternativ sker som sista åtgärd då dessa bräddningspunkter är utan grovrens och spillvattnet går helt orenat ut i recipienten.
  

I samband med att bräddning utförs vid reningsverken eller på ledningsnätet är behovet av driftbevakning stor. Vid bräddningar på reningsverket utförs extra provtagning och uppföljning för att bedöma graden av miljöpåverkan som bräddningen medför. Detta följs upp mot reningsverkets gällande miljötillstånd.

Gysinge

Påverkan vid skyfall: Skyfall har ingen direkt påverkan på reningsverket.

Åtgärd: Inga specifika åtgärder förutom de generella åtgärderna som beskrivs ovan.

Gästrike Hammarby

Påverkan vid skyfall: Skyfall har ingen direkt påverkan på reningsverket.

Åtgärd: Inga specifika åtgärder förutom de generella åtgärderna som beskrivs ovan.

Hedåsen

Påverkan vid skyfall: Skyfall har ingen direkt påverkan på reningsverket.

Åtgärd: Inga specifika åtgärder förutom de generella åtgärderna som beskrivs ovan.

Järbo

Påverkan vid skyfall: Skyfall har ingen direkt påverkan på reningsverket.

Åtgärd: Inga specifika åtgärder förutom de generella åtgärderna som beskrivs ovan.

Kungsgården

Påverkan vid skyfall:
Skyfall har ingen direkt påverkan på reningsverket. Enligt Scalgo Live finns vissa lågpunkter i området men detta verkar inte orsaka någon större problematik i samband med nederbörd. Däremot är problematiken med inläckage av ovidkommande vatten i området extra stor på grund av ledningsnätets status.

Åtgärd:
Behovet av bräddning vid reningsverket samt på ledningsnätet är extra stor i området på grund av ledningsnätets status. Förutom bräddningsbehov hanteras detta kortsiktigt enligt de generella åtgärderna (se kap 5.3.) Långsiktiga lösningen är ett uppströmsarbete med syfte att förbättra ledningsnätets status samt åtgärder för att ta bort svaga punkter på ledningsnätet där det kan ske inläckage. Det finns långsiktiga underhålls- och investeringsplaner för dessa åtgärder.

Storvik

Påverkan vid skyfall: Skyfall har ingen direkt påverkan på reningsverket.

Åtgärd: Inga specifika åtgärder förutom de generella åtgärderna som beskrivs ovan.

Österfärnebo

Påverkan vid skyfall: Skyfall har ingen direkt påverkan på reningsverket.

Åtgärd: Inga specifika åtgärder förutom de generella åtgärderna som beskrivs ovan.

5.4. Ledningsnät

Ledningsnät - Spillvatten

Påverkan vid skyfall:

• Dagvatten felaktigt påkopplat till spillvattenledningar
  Detta är en generell problematik som finns inom hela kommunen och bidrar till den ökande mängden ovidkommande vatten i spillvattenledningar. Dessa felkopplingar orsakar även problem vid snösmältning. Felkopplingarna kan bestå av exempelvis stuprör på hus eller annan avrinning som av olika anledningar kopplats in till spillvattenledningen i stället för dagvattenledningar eller annan lösning för att hantera dagvatten.
• Otäta brunnslock som ligger på hårdgjord yta vid vattenansamling
  Det finns ca 4400 brunnslock i hela kommunen på ledningsnätet för spillvatten. Okänt antal av dessa är otäta. Vid avrinning och vattenansamling vid brunnslocket sker inträning via dessa lock och bidrar till mängden ovidkommande vatten.
• Otäta spillvattenledningar med inläckage
  Vid skyfall ökar mängden vatten i marken vilket ökar mängden ovidkommande vatten.
• Otäta takkonstruktioner i vattentorn
  Vattentornen är inte trycksatta och viss problematik har funnits på enskilda punkter kopplat till inläckage via svagheter i konstruktionen i dessa reservoarer. Detta inläckage kan medföra att dricksvattnet förorenas, främst bakteriellt, och förs vidare till användare.
  

Åtgärd:

• Åtgärder för att hantera ovidkommande vatten som leder till ökad mängd spillvatten
  Bräddning på ledningsnät och innan reningsverk sker för att minska mängden spillvatten som måste passera och behandlas i reningsverken (se kap 5.3 Generellt för samtliga reningsverk). Den mängd spillvatten som ska passera genom reningsverken kan inte överskrida reningsverkens behandlingskapacitet. Den långsiktiga lösningen på att minska mängden ovidkommande vatten i ledningsnätet är att åtgärda bristerna som leder till att sådant vatten tränger in. Det finns underhålls- och investeringsplaner för hela ledningsnätet för att åstadkomma just detta. Problemet är att ledningsnätets storlek gör att det är en ekonomisk utmaning att åtgärda alla dessa delar snabbt. Här sker det en prioritering så att åtgärderna blir riktade mot de områden där problemen upplevs som störst.
  
• Åtgärder för att hantera otäta takkonstruktioner i vattentorn
  Vattentorn ronderas regelbundet för att upptäcka brister så de snabbt kan åtgärdas. Det finns långsiktiga underhållsplaner på vattentornen för att regelbundet renovera och förbättra vattentornen. Dricksvatten i vattentorn omfattas även av provtagningsplaner för att upptäcka kvalitetsbrister på dricksvattnet.

Ledningsnät - Dricksvatten

Påverkan vid skyfall:
Alla ledningar i ledningsnätet för dricksvatten är trycksatta vilket eliminerar risken för inläckage. De punkter där inträngning möjligen skulle kunna ske är via högreservoarer på grund av brister eller skador på takkonstruktion.

Åtgärd:
Alla åtgärder innebär kort- och långsiktigt underhåll enligt fastlagda underhållsplaner för att säkerställa att inget in läckage sker till dricksvattenledningar. Detta kombinerat med att långsiktiga investeringsplaner säkerställer att många risker, bland annat för påverkan vid skyfall, minskar eller elimineras helt.

Ledningsnät - Dagvatten

Påverkan vid skyfall:

• Sandviken, viadukten vid järnvägen/Fredriksgatan
  Specifik punkt som varit utsatt vid flertal tillfällen. Skyfall leder till vattenansamling under viadukten som vid större skyfall fort kan bli väldigt stor och omöjliggör förbi passering av trafik.
• Generell problematik enligt med felkopplade ledningar (se kap 5.3 Generellt för samtliga reningsverk).

Åtgärd:

• Sandviken, viadukten vid järnvägen/Fredriksgatan
  Ledningsnätet för dagvatten har kontrollerats i området och ledningsnätets dimensionering är inte grundorsaken till översvämningarna. Det som däremot hänt är att rännstensbrunnar varit helt eller delvis igensatta av exempelvis löv och annat material vilket gjort att vattenmassorna från hårdgjorda ytor inte hunnit rinna undan tillräckligt fort. Ansvaret för underhåll av rännstensbrunnar ligger på Sandviken Energi Gata AB på uppdrag av Tekniska kontoret Sandviken kommun. Gata utför utökat underhåll på rännstensbrunnarna i området för att minimera risken för påverkan av skyfall. Sedan detta utökade underhåll infördes har det skett förbättring men ett längre tidsperspektiv behövs för att säkerställa denna bedömning.
• Generell problematik av felkopplade ledningar
  Problemet innebär idag ingen direkt påverkan på ledningsnätet för dagvatten. På längre sikt i takt med att felkopplingar åtgärdas kommer mängden dagvatten som leds via ledningsnätet för dagvatten att öka.

Pumpstationer - Spillvatten

Påverkan vid skyfall:
På hela ledningsnätet för spillvatten finns 61 stycken pumpstationer som ska pumpa spillvatten vidare mot ledningsnätet. Dessa pumpstationer kan brädda för att skydda reningsverkens funktioner om för mycket spillvatten uppstår, till exempel på grund av inläckage av tillskottsvatten vid skyfall.

De pumpstationer som benämns Jäderfors, Östanå, Syltbäcken och Högbo har en placering i lågpunkter vilket innebär att skyfall eller vårflod kan leda till höga nivåer direkt vid pumpstationens plats. Detta leder till att ovidkommande vatten kan tränga in bakvägen via bräddledningen.

När detta sker så riskeras ledningsnätet att fyllas ända till stationen och spillvatten kan rinna ut via stationen. Då bräddfunktionen inte kan fungera korrekt när detta sker så riskerar spillvatten kan tränga bakåt tillbaka till kunderna närmast pumpstationerna.

Åtgärd:
Åtgärden vid de specifika pumpstationerna Jäderfors, Östanå, Syltbäcken och Högbo innebär att pumpstationernas funktionalitet skyddas genom tillfälliga sandvallar med presenning byggs upp. Utgående bräddledning stängs av för att hindra att vatten trycks in denna väg till pumpstation/ledningsnätet. Bräddning för att minska mängden spillvatten genomförs genom att tillfälliga pumpar installeras, därigenom skyddas närliggande fastigheter mot tillbakaflöde av spillvatten.

6.2. Miljömål och konsekvenser av vattentjänstplanens genomförande

Undersökningen av betydande miljöpåverkan har identifierat nedanstående miljömål som kan komma att påverkas av vattentjänstplanens genomförande. Miljömålen bedöms påverkas på ett positivt sätt.

• Giftfri miljö: Minskad spridning av föroreningar till miljön från dagvatten och enskilda avlopp.
• Ingen övergödning: Minskade utsläpp av näringsämnen från dagvatten och enskilda avlopp.
• Levande sjöar och vattendrag: Minskad belastning på yt- och grundvattenförekomster från dagvatten och enskilda avlopp.
• Grundvatten av god kvalitet: Minskad belastning på grundvattenförekomster från dagvatten och enskilda avlopp.
• Myllrande våtmarker: Avrinningsområdesperspektiv för dagvattenhantering kan gynna bevarandet av våtmarker uppströms bebyggelse.
• God bebyggd miljö: För utveckling av bebyggelsen är alla vattentjänster grundläggande. Blågrön infrastruktur och hållbar dagvattenhantering utvecklar bebyggelsen positivt.

Vattentjänstplanen tydliggör utvecklingen av dricksvattenförsörjning och avloppshantering genom utbyggnad av befintlig och planerad bebyggelse på lång sikt. Syftet är att minska risken för människors hälsa och miljön.