Kanalen i Sandviken

Kanalen är och fortsätter att vara en viktig del av Sandvikens identitet. Här kan du läsa om skötsel och åtgärder under 2026, Kanalens historia, varför den ser ut och fungerar som den gör idag och vilka värden den bidrar med för människor, natur och stadsmiljö.

En del av stadens historia – och en viktig funktion idag

Kanalen är en av Sandvikens mest centrala och karaktärsskapande platser. Den löper genom staden som ett grönblått stråk och är både ett kulturarv och en viktig del av Sandvikens hållbara vattenhantering.

Kanalen fyller idag flera viktiga roller samtidigt:

• En del av Sandvikens kulturhistoria
• En central del av stadens dagvattenhantering och klimatanpassning
• Ett stråk för biologisk mångfald
• En plats för rekreation och rörelse i stadsmiljön

Skötsel och åtgärder 2026 – resultat av medborgardialog

En medborgardialog om Stadsparken och Kanalen under 2025 har gett värdefulla inspel som tas vidare i det löpande arbetet. Under 2026 kommer vi att genomföra flera skötselåtgärder längs Kanalen, bland annat:

• Öppnare siktlinjer mot vattnet genom selektiv slyröjning. Åtgärderna görs varsamt för att behålla viktiga naturvärden samtidigt som Kanalen blir mer synlig, trygg och tillgänglig.
  
• En ny brygga vid Dalbritas damm, där den nuvarande bryggan som är i dåligt skick ersätts med en ny i annan form.

Åtgärderna handlar om förbättrad skötsel och tillgänglighet och är ett sätt att ta tillvara medborgarnas synpunkter inom ramen för Kanalens nuvarande funktion och förutsättningar.

Vi fortsätter även med röjning av gräs och sly längs Kanalen 1-2 gånger per år och städar längs Kanalen veckovis förutom vintertid.

Synpunkter från medborgardialogen visar att många ser stor potential i Kanalen. Dessa inspel är värdefulla och tas med i kommunens långsiktiga arbete med skötsel och framtida utveckling.

Läs mer om medborgardialogen här

Kanalens historia – så började Sandviken

Kanalen började grävas den 14 mars 1862 för att förse järnverket med vattenkraft. Arbetet utfördes nästan helt för hand med spadar och spett, och som mest deltog omkring 300 personer.

En av dem var Dal-Brita, som blivit en legendarisk gestalt i Sandviken. Enligt berättelserna arbetade hon sida vid sida med männen och gav namn åt platsen Dal-Britas damm.

Kanalen stod färdig våren 1863. Den var då drygt tre kilometer lång, omkring fyra meter djup och cirka 15 meter bred. Under många år användes den inte bara för industrin, utan också för vardagsliv och nöjen – här fanns båtar, tvättbryggor, badplatser och passagerarbåtar som tog sandvikenbor till dansbanor längs sträckan.

Kanalen är idag ett viktigt kulturarv som berättar om Sandvikens framväxt och industriella historia. Sigrid Göransson beskriver arbetet med kanalen 1862.

Det var alldeles underbart hur mycket som hann utföras på Sandviken under det första året. Först gräfningen af kanalen, som var 10,400 fot lång, i medeltal 16 fot djup och 45 fot bred jämte dess sprängtrummor och turbiner. Den beräknades att kosta 110 000kr, men steg till 200 000kr då stora oförutsedda svårigheter uppträdde på grund af jäslera på djupet och bergsprängning.

Intresserad av att veta mer? Läs Om Kanalen genom Sandviken av Yngve Terenius pdf, 7 MB, öppnas i nytt fönster. (pdf, 7 MB)

Varför Kanalen inte längre flödar naturligt

Tidigare rann Kanalen hela vägen ut i Storsjön. Under 1960-talet stängdes flödet vid Dalbritas damm, på grund av att järnverket inte längre hade behov av vattnet. Sedan dess har Kanalen inte ett naturligt genomflöde till sjön.

Idag hålls vattenrörelsen i gång med hjälp av pumpar, som är en del av stadens system för dagvattenhantering.

Kanalen tar hand om 75 % av stadens regnvatten

Kanalen spelar en avgörande roll för Sandvikens dagvattenhantering. Ungefär 75 procent av regnvattnet från tätorten leds via Kanalen till Fiskängstjärnens dagvattenanläggning.

I våtmarken renas vattnet under cirka fem dagar innan det leds vidare via Jädraån till östra Storsjön. Reningseffekten är hög:

• Metaller minskar med cirka 70 %
• Fosfor minskar med cirka 75 %
• Kväve minskar med cirka 45 %

Detta bidrar till renare sjöar och vattendrag, minskad övergödning och en bättre stadsmiljö.

Därför går det inte att bada i Kanalen

Eftersom Kanalen samlar upp dagvatten från gator och hårdgjorda ytor varierar både vattennivå och vattenkvalitet kraftigt. Regnvattnet kan innehålla föroreningar innan det renas i våtmarken.

Det gör att Kanalen idag inte är lämplig för bad eller andra vattenaktiviteter, även om vattnet kan se lockande ut. Det finns fisk i Kanalen men den är inte lämplig att äta.

En motorväg för insekter och biologisk mångfald

Längs Kanalen finns en rik och varierad växtlighet. Växter, buskar och träd ger mat, skydd och livsmiljöer för många insekter.

Det gröna stråket fungerar som en spridningsväg genom staden – en slags motorväg för biologisk mångfald. Insekterna i sin tur bidrar till pollinering, ger föda åt fåglar och stärker stadens ekosystem.

Växternas rötter fyller också en viktig funktion genom att stabilisera kanalens slänter och minska risken för ras.

Rekreation och upplevelser längs Kanalen

Kanalen är ett uppskattat promenad- och vistelsestråk mitt i Sandviken. Här rör sig människor året runt för att promenera, cykla, fiska eller bara slå sig ner en stund nära vattnet.

Sandvikens kommun arbetar löpande med skötsel för att Kanalen ska vara trygg, tillgänglig och trivsam, samtidigt som dess tekniska och ekologiska funktioner bevaras.

Raset vid Mosaiken – markförhållanden som påverkar Kanalen

Markförhållandena längs Kanalen har varit en utmaning ända sedan Sandviken började byggas. Staden anlades på gammal sjöbotten med lerjordar som redan på 1800-talet innebar stora svårigheter. Vid grävningen av Kanalen ökade kostnaderna med över 80 procent på grund av den instabila leran.

När området Mosaiken utvecklades efter att ha detaljplanelagts, ansökte entreprenören om tillstånd att förbelasta marken där varuhuset Willys ligger i dag. Under förbelastningen år 2005 utlöstes ett ras, en så kallad skjuvning, där cirka 1 600 kubikmeter jord förflyttades. Raset täppte till stora delar av Kanalen längs en cirka 150 meter lång sträcka mellan Gävlevägen och E16.

För att säkerställa vattenflödet grävdes en smal passage runt rasområdet.

Varför Kanalen inte har återställts

Efter raset har flera geotekniska analyser genomförts:

• 2007 visade en analys att det inte rekommenderades att återställa Kanalen till tidigare bredd och djup, eftersom det sannolikt skulle kunna utlösa nya skred.
• 2015 visade en ny analys att marken blivit något mer stabil. Den pekade på att det möjligen kan gå att återställa vattenspegeln, men inte Kanalens ursprungliga djup – och då endast med ytterligare geotekniska lösningar.

Sandvikens kommun gör i dag bedömningen att det inte är rimligt att återställa Kanalen i detta område. Skälen är de tekniskt komplexa och kostsamma åtgärder som skulle krävas, samt de risker som finns för nya ras.

Redan genomförda utredningar har kostat över 200 000 kronor. Ett grävarbete där marken måste avlastas för att minska rasrisken bedömdes då kosta omkring 1 miljon kronor. Därutöver skulle omfattande stödkonstruktioner, så kallad spontning, krävas för att långsiktigt säkra området – med ytterligare mycket höga kostnader.

Markförhållandena är fortfarande instabila, och grävningar riskerar att påverka både närliggande fastigheter och stora samhällsvärden.

Det finns ett fortsatt engagemang kring frågan om att återställa Kanalen. Sandvikens kommun är medveten om detta engagemang och ser värdet av dialog, samtidigt som säkerhet, stabilitet och ansvar för gemensamma resurser måste vara avgörande i bedömningen.

Kanalen är och fortsätter att vara en viktig del av Sandvikens identitet.