Translate

Telefon
Medborgarservice: 026-24 00 00

Besöksadress
Stadshuset: Odengatan 37, Sandviken

Postadress
Sandvikens Kommun, 811 80 SANDVIKEN

E-post
medborgarservice@sandviken.se

Öppettider
Vardagar 08.00-17.00

EKO-FÖRETAGANDE

Eko-Växthusprojektet är ett integrations- och landsbygdsutvecklingsprojekt som syftar till att skapa nya jobb, speciellt för människor som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden och saknar kunskap om modern västerländsk odlingskultur.

Projektet finansieras via Länsstyrelsens landsbygdsprogram/Jordbruksverket och EUs jordbruksfond, och genomförs i samverkan mellan Sandvikens kommun och kommunägda Högbo Bruk AB samt Hofors kommun. Projektet kompletterar verksamheten vid Högbo Bruk och stärker bland annat Brukshotellet genom att kunna erbjuda härproducerade grönsaker året om.

Bakgrund

När myndigheterna började titta på en lämplig integrationsstrategi för burmesiska flyktingar i Gästrikland stod man inför en stor utmaning. Den aktuella folkgruppen kommer från en kultur som skiljer sig avsevärt från den västerländska och svenska. Utbildningsnivån - framför allt studievanan - var närmast obefintlig och den reguljära SFI-undervisningen, som alla invandrare och flyktingar erbjuds i Sverige, skulle inte räcka till.

Att via praktik ge förutsättningar för integration och språkutveckling var extremt svårt - helt enkelt därför att kulturkrocken och språkbarriärerna var så stora. Företagen skulle få svårt att ta emot praktikanter utan möjligheter till kommunikation och med en närmast total okunskap om den svenska/västerländska vardagen, speciellt i en tid då det råder brist på jobb.

Kort sagt: Här krävs insatser utöver det vanliga.

Möte i välbekant miljö

Embryot till Eko-växthusprojektet (som alltså inte bara vänder sig till burmeser, utan även till andra människor utanför arbetsmarknaden) var en ide om att kulturerna borde kunna mötas på ett grundläggande plan, inom ett område alla världens folk känner till - nämligen odling av mat. Det är en basverksamhet för varje samhälle och varje kultur. Alla förstår grundprincipen. Och alla har samma mål, nämligen att få fram en bra skörd.

Genom att använda denna välbekanta miljö som verksamhetsram uppstår en rad möjligheter att förmedla kunskap om den svenska och västerländska kulturen - och i kombination med detta ge undervisning och öva språkkunskaper.

Mötet med den nya kulturen

Ett praktiskt exempel på hur kulturerna möts inom projektet är Sveriges och västvärldens miljökrav - ett koncept och tänkesätt som i många utvecklingsländer är främmande - inte bara på grund av okunskap, utan framför allt på grund av de fattiga förhållanden många folk lever under. De burmesiska flyktingarna kommer från förhållanden där man inte ens hade råd med kemikalier. För många fattiga utländska bönder är "modernt jordbruk" samma sak som frikostig kemikalie- och giftanvändning - allt som maximerar avkastningen på kort sikt.

Vad de nu får stifta bekantskap med är ett "modernt jordbruk" som i svensk betydelse är ekologiskt och energismart odlade grödor och grönsaker. Det betyder att flyktingarna på ett mycket handfast sätt möter nya värderingar inom ett område de redan är bekanta med - värderingar som väl återspeglar viktiga kulturella, samhällsekonomiska och tekniska skillnader mellan rika västerländer och utvecklingsländer.

Ett annat exempel är det svenska klimatet, där flyktingarna konfronteras med helt nya problem och tankesätt. I tropiska områden är växthus och klimatreglering i det närmaste okänt. De utrikesfödda i Eko-Växthusprojektet får stifta bekantskap med för dem okända problemområden och tekniska, energieffektiva lösningar som har att göra både med ekologi och ekonomi. Klimatproblematiken, med is, snö och kyla inom odlingen, har paralleller med många andra delar och verksamheter i det svenska samhället.

Jobbskapande integration

Ett konkret och långsiktigt mål med Eko-Växthusprojektet - vid sidan av den språkliga och kulturella integrationen - är jobb och yrkesutbildning. Här får de utrikesfödda - som skulle ha svårt att ens få en praktikplats i Sverige - både praktik och teori. Lokal ekologisk odling (härodlat och närodlat) är allt mer efterfrågat i "Matlandet Sverige", som är en bred statlig satsning samma namn, initierad av regeringen.

De som deltar i projektet ska kunna starta en egen odlingsverksamhet efter några år och kunna producera grönsaker och grödor. De ska ha tillräckliga kunskaper för att fungera som anställda inom yrkesområdet. Det är alltså - och ska vara - en direkt jobbskapande verksamhet. Om de utrikesföddas situation i hemlandet skulle förändras och om de efter ett antal år väljer att flytta hem igen har Eko-Växthusprojektet istället medverkat till att sprida västerländsk odlingskunskap och miljötänkande över världen.

Högbo Bruk har förutsättningarna

Valet av Högbo Bruk som etableringsplats för Eko-Växthusprojektet faller väl ihop med bruksområdets välkända mattraditioner och verksamhet för människor som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Här kan Eko-Växthusprojektet direkt och handfast samarbeta med bland annat Brukshotellet, som i sin tur kan erbjuda kunderna "härproducerad" mat. Brukshotellets restaurang är redan dokumenterad som en av Sverige bästa restauranger. Nu får den dessutom möjligheten att ge kunderna ekologiskt odlad mat, skördad bara några minuter före serveringen - eventuellt inför restauranggästens åsyn.

Eko-Växthusprojektet har därmed mycket att vinna på etableringen vid Högbo Bruk, samtidigt som projektet passar väl in i - och stärker - Högbo Bruks miljö och verksamhet.

Eko-Växthusprojektet är bokstavligen ett fruktbart samarbete, som alla parter tjänar på.


Aktuellt läge och resultat i projektet

För närvarande (juli 2013) produceras 14 kulturer med betoning på flera sorter minisallat och flera sorter tomater.

Av de 22 första deltagarna i projektet har 11 personer erhållit anställningar. Bildandet av ett socialt företag är under planering.

Sidan uppdaterad: 2015-08-07
Rapportera fel på sidan: webbredaktionen@sandviken.se