Vanliga frågor under dialogmöten
Under dialogmötena med medborgare var det flera av er som ställde frågor som vi redan i nuläget kan ge svar på:
Varifrån kommer siffrorna i befolkningsprognosen och hur kan vi säkert veta att den stämmer?
Utredningen har utgått från det underlag som Kommunfullmäktige årligen beslutar att kommunen och dess förvaltningar ska använd som planeringsunderlag för sina verksamheter. Den befolkningsstatistiken är hämtad från SCB.
Prognoser bygger på antaganden om hur utvecklingen förväntas bli. När en prognos tas fram beaktas alltid osäkerhetsfaktorerna och hur dessa kan komma att påverka det verkliga utfallet.
Historiskt sett kan vi se att utfallet har varit nära befolkningsprognosen. Redan nu ökar antalet barn kraftigt och nästa år kommer vi att ha 150 fler barn i skolåldern än i år. Det finns också anledning att tro att prognosen kan överträffas utifrån etableringen av Microsoft och de arbetstillfällen som denna kommer att ge i Sandviken och regionen.
Kan vi slopa närhetsprincipen?
Närhetsprincipen är lagstadgad i skollagen och gäller för förskoleklass (9 kap. 15 §) och grundskola (10 kap. 30 §) i kommunal regi. För att den kommunala skolan ska kunna bortse från en lagstadgad princip krävs att riksdagen beslutar att ändra gällande skollagstiftning.
Varför kan vi inte erbjuda högre löner för lärare?
Det är fler faktorer än bara lönen som påverkar om vi är attraktiva som arbetsgivare, till exempel arbetsmiljö, möjligheter till kollegialt lärande, kompetensutveckling och så vidare.
Vad gäller lönenivå ligger Sandviken i paritet med angränsande kommuner, för vissa grupper över, andra lika och i några fall strax under. Lönenivåerna för lärare har stigit mer än för andra yrkesgrupper de senaste åren och vi följer utvecklingen i närområdet.
Varför har man inte tagit hänsyn till en levande landsbygd i skolutredningen?
Skolutredningen är resultatet av en beställning från Kunskapsnämnden, vars ansvar är att tillgodose en kvalitativt god undervisning utifrån skollag, läro- och kursplaner. Därför är detta inte ett perspektiv som tagits med i skolutredningen. Men det är en viktig fråga för kommunen, vilket också är anledningen till att Kommunstyrelsen har medverkat under medborgardialogerna om vår framtida skola.
Varför kallar ni det för en dialog när det bara är deltagarna som pratar?
Det har framförts åsikter kring att förtroendevalda inte har fört någon dialog under träffarna med medborgare, utan endast har lyssnat. Ordet dialog medför förväntningar där man väntar sig direkta svar. Förtroendevalda har dock inte kunnat svara på frågor om framtiden eftersom inget är beslutat.
En medborgardialog kan ha olika former men handlar om att ge medborgare en möjlighet att tycka till i en fråga innan ett beslut fattas. Alla synpunkter blir en del i det politiska beslutsunderlaget. Så dialogen i detta fall fortsätter med att de förtroendevalda, utifrån vad de lyssnat in, kommer begära kompletterande utredningar. Därefter återkommer de med förslag till beslut samt motiveringar och kommer då att kunna ge svar på frågor och synpunkter.
En lärdom är att vi inför och under dialogkvällarna på ett bättre sätt hade kunnat ge deltagare rätt förväntningar genom att berätta om formen för denna medborgardialog. Samtidigt har det i de allra flesta grupper just varit "samtal och dialog" vilket troligtvis begränsats om formen varit "frågor och svar".