Kanalen

Kanalen, vattenvägen genom staden.

Det var alldeles underbart hur mycket som hann utföras på Sandviken under det första året. Först gräfningen af kanalen, som var 10,400 fot lång, i medeltal 16 fot djup och 45 fot bred jämte dess sprängtrummor och turbiner. Den beräknades att kosta 110 000kr, men steg till 200 000kr då stora oförutsedda svårigheter uppträdde på grund af jäslera på djupet och bergsprängning.

Sigrid Göransson beskriver arbetet med kanalen 1862.

I dag finns promenadstråk och cykelväg längs med kanalen.

Läs mera

Leran ett problem

Leran på den gamla sjöbotten där staden Sandviken började byggas var ett problem redan för 150 år sedan. Det innebar redan då ökade kostnader på över 80 % vid grävningen av Kanalen.

När området Mosaiken efter att blivit detaljplanelagt började utvecklas så ansökte entreprenören BJ Markbyggnad om att få förbelasta området där varuhuset Willys nu finns. Entreprenören fick tillstånd, men under förbelastningen år 2005 utlöstes ett ras (så kallad skjuvning) där uppskattningsvis 1 600 kubikmeter jord förflyttade sig och täppte stora delar av kanalen efter en 150 meter lång sträcka mellan Gävlevägen och E16. Efter detta grävdes en smal passage runt rasområdet för att inte vattenflödet i kanalen skulle hindras.

Utmaningar för att återställa kanalen

2007 gjordes den första geotekniska analysen efter raset. Rapporten rekommenderar inte att Kanalen återställs till tidigare bredd och djup då det sannolikt skulle utlösa ytterligare skred.

Nästa geotekniska analys görs 2015 och den visar på att marken har börjat bli något mer stabil och att det kan gå att återställa vattenspegeln men inte kanalens korrekta djup. Innan detta kan göras behövs ytterligare geotekniska lösningar.

Sandvikens Kommun gör i dagsläget bedömningen att det inte är rimligt att återställa Kanalen på grund av de komplexa och dyra grävningar samt förstärkningsarbeten som detta skulle kräva.

  • Det krävs ytterligare geotekniska undersökningar och redan idag har rapporter tagits fram till en kostnad på över 200 000 kronor.
  • Markförhållandena är så instabila att grävningar i området riskerar skapa nya ras som kan påverka fastigheter och stora värden på området.
  • Genomförandet av ett grävarbete där marken avlastas för att inte ge upphov till ytterligare ras är uppskattat till 1 miljon kronor.
  • För att inte ras därefter ska upprepas krävs en stödkonstruktion (så kallad spontning) som kostar ytterligare stora summor. 

Arbete som gjorts och görs

  • En inventering har gjorts i avsikt att se över behovet av muddring och borttagning av växter, bland annat vass. Tillstånd för detta fick kommunen juli 2017 och senare under hösten gjordes arbeten med med kommunens utrustning för muddring och vassröjning men tyvärr utan framgång. Den utrustning som kommunen förfogar över fungerade inte att använda till detta behov.
    Det betyder att arbetet med muddring och vassborttagning behöver ske via grävning från land vilket kräver avvägningar mellan effekt, kostnader och framförallt risker för nya ras.
  • Sommartid städar Sandvikens Kommun Kanalen på sträckan från Dal Britas damm till Gävlevägen regelbundet med hjälp av Arbets­marknads­centrum. Städningen görs både från båt och från land.
  • Övriga parkområden närmast Kanalen ansvarar Sandvikenhus AB för och där sker ett kontinuerligt arbete med att förnya träd och miljöer. I detta arbete har såväl stadsarkitekt som landskapsarkitekt varit involverade.

Under en vandring längs Kanalen med Kanalens vänner/Sandvikens vänner i mars månad 2016 uppmärksammades följande: 

  • Skapa en siktlinje längst kanalen mellan Gävlevägen och E16 över rasområdet. Genomfört vintern 2016/17. Arbetet utfördes manuellt för att inte belasta området.
  • Sly kommer att rensas oftare för att öka trivseln och några träd som lutade och riskerade att rasa har tagits bort. 
  • Hela sträckningen på båda sidor om Kanalen gallras.

Kanalens roll för rening av dagvatten

Via Kanalen och Fiskängstjärnens dagvattenanläggning, som stod klar våren 2003, hanteras ca 75 % av dagvattnet från Sandvikens tätort. Kanalen samlar upp dagvattnet som sedan leds in i Fiskängstjärnen. Under de cirka 5 dagarna det tar för vattnet att passera våtmarken minskar belastningen av näringsämnen, tungmetaller och syreförbrukande ämnen i vattnet. Därefter leds det renade vattnet vidare via Jädraån ut i östra Storsjön.

I våtmarken sker rening genom att partiklar med tungmetaller och näringsämnen sedimenterar till botten och fastläggs samt biologisk behandling och upptag av närsalter och organiskt meterial. Bedömd reningseffekt för våtmarksanläggningen är 70 % minskning av metaller, 75 % av fosfor och 45 % av kväve.

Fiskängstjärn

Fiskängstjärn