Kommunfullmäktiges arbetsordning

Antalet ledamöter

(5 kap 5-7 §§kommunallagen, KL)

1 §

Fullmäktige har 51 ledamöter.
I vallagen finns det bestämmelser om antalet ersättare.

Presidium

(5 kap 11 §§ KL)

2 §

De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium). Presidieval ska förrättas på det sammanträde som kommer först efter nya fullmäktige tillträtt.

Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod.

Presidiets arbetsuppgifter är förutom de specifika uppgifter som finns runt sammanträden som följer av lag eller denna arbetsordning att bereda revisorernas budget samt bereda ansvarsfrihetsfrågan för nämnderna.

3 §

Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten).

Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident.

Om ordförande eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, ska fullmäktige så snart det kan ske välja annan ordförande eller vice ordförande för återstoden av tjänstgöringstiden för den som avgått.

Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter.

Tid och plats för sammanträdena

(5 kap 12, 16 §§ KL)

4 §

Fullmäktige håller ordinarie sammanträde varje månad utom i januari,
juli och augusti. För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena.

De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i oktober.

Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens presidium om tidigare beslut behöver ändras.

Fullmäktige får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor.

Ledamot som önskar delta på distans ska senast fem (5) dagar före sammanträdet anmäla detta till kommunledningskontoret.

Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.

5 §

Extra sammanträde hålls när ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena och partiernas gruppledare.

Ledamöter i fullmäktige kan begära extra sammanträde.

En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordförande och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlas på det extra sammanträdet.

Extra sammanträde ska hållas om kommunstyrelsen eller minst en tredjedel av ledamöterna i fullmäktige begär det. En sådan begäran ska framställas i enlighet med tredje stycket.

6 §

Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet.

Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast och minst en vecka före den bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens anslagstavla.

7 §

Fullmäktige sammanträder i fullmäktiges sessionssal i stadshuset eller annan plats som ordförande bestämmer efter samråd med vice ordförandena och partiernas gruppledare.

Ledamöterna placeras partivis.

8 §

Kungörelsen av fullmäktiges sammanträden ska ske på kommunens officiella anslagstavla samt på kommunens hemsida.

Fullmäktiges ordförande bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som ska behandlas ska införas i ortstidningarna.

Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde

9 §

Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet.

Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en annan dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta.

Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt.

Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet.

Ärenden och handlingar till sammanträdena

10 §

Ordföranden bestämmer när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag.

Ordförande bör vid behov samråda med vice ordförandena.

11 §

Kommunstyrelsens och övriga nämnders förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen ska finnas tillgängligt för varje ledamot och ersättare före sammanträdet.

Ordföranden bestämmer vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende ska finnas tillgängligt för ledamöter och ersättare före sammanträdet.

Kallelse och övriga handlingar tillhandahålls elektroniskt. Handlingarna i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten på kommunens hemsida före och efter fullmäktigesammanträdet. Under fullmäktigesammanträdet finns ett begränsat antal skriftliga handlingar tillgängliga för åhörare.

Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare

(5 kap 17-21 §§ KL)

12 §

En ledamot som är förhindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till partiets gruppledare som kallar in den ersättare som står i tur att tjänstgöra samt meddelar kommunledningskontoret vilka ledamöter/ersättare som kommer att tjänstgöra under sammanträdet.

13 §

Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar gruppledare ersättare som är tillgänglig och meddelar ordförande.

Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring under sammanträdet.

14 §

Det som sagts om ledamot i 12 och 13 §§ gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring.

15 §

Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende.

16 §

Det ska under hela sammanträdet vara möjligt att få veta vilka ledamöter och ersättare som tjänstgör.

I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop.

Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs.

Protokolljusterare

(5 kap 69 § KL)

17 §

Ordföranden bestämmer tid och plats för justering av protokollet från sammanträdet.

Sedan uppropet har förrättats enligt 16 §, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar.

Turordning för handläggning av ärendena

18 §

Fullmäktige behandlar ärendena i den ordning som de har tagits upp i kungörelsen.

Fullmäktige kan besluta om ändrad ordning för ett eller flera ärenden.
Ordföranden bestämmer, när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i kungörelsen.

Fullmäktige får besluta att avbryta handläggning av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet.

Yttranderätt vid sammanträdena

(4 kap 22 § första stycket och 24 §, 5 kap 40, 41, 63 och 64 §§ KL)

19 §

Rätt att delta i överläggningarna har

• ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eller en gemensam nämnd vid behandling av ett ärende där nämndens verksamhetsområde berörs.

• ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt.

• ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret.

• Styrelseordförande i ett sådant bolag som avses i 10 kap. 2 och 6 §§ kommunallagen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i bolaget.

20 §

Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen.

Revisorerna får också delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende när ordförande så beslutar och det berör revisorernas ansvarsområde.

21 §

Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda inom kommunkoncernen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga.

Ingår kommunen i en gemensam nämnd får ordföranden efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordföranden i den gemensamma nämnden och anställda i de samverkande kommunerna för att lämna upplysningar vid sammanträdet.

Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna.

22 §

Kommundirektören får delta i överläggningen i alla ärenden.

Fullmäktiges sekreterare och kommunjurist får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena.

Talarordning och ordningen vid sammanträdena

23 §

Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad.

Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggning har också rätt till replik på högst en minut med anledning av att denne blivit apostroferad, replik begärs omedelbart.

Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordföranden rättar sig får ordföranden ta ifrån talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under anförandet.

Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse.

Uppstår oordning som ordförande inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa sammanträdet.

Talare som fått ordet ska enbart hälsa på ordföranden före sitt inlägg.

Yrkanden

24 §

När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt.

Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt.

Ett yrkande som innebär en förändring av förslaget ska alltid avges skriftligt och lämnas till presidiet i samband med att det avges.
 

Omröstningar

(4 kap 25 § andra stycket, 5 kap 54-56 och 58 §§ KL)

25 §

Ledamöterna avger sina röster via mötessystemet. Om mötessystemet är ur funktion avger ledamöterna sina röster efter närvarolista som finns tillgänglig vid varje sammanträde.

Ordförande biträds då av de två ledamöter som utsetts att justera protokollet.

Ordföranden avger alltid sin röst sist.

Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en lämnad röst efter klubbslaget.

Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart.

26 §

Personval ska ske genom sluten omröstning. En valsedel ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten.

En valsedel är ogiltig

1. om den upptar namnet på någon som inte är valbar
2. om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas,
3. om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses.

Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag.

Om fullmäktige enhälligt beslutar kan omröstning ske via mötessystemet.

Rätten att väcka ärenden

(5 kap 22 § KL)

27 §

Ärenden till fullmäktige får väckas av en nämnd, en ledamot genom en motion, revisorerna, en fullmäktigeberedning, den som är folkbokförd i kommunen via medborgarförslag och styrelserna i de kommunala bolagen.

Handläggning av motioner och medborgarförslag

(5 kap 22 § och 33 § KL)

28 §

Motioner och medborgarförslag ska vara skriftliga och undertecknade av en eller flera personer. Förslagsställarens namnförtydligande, bostadsadress och telefonnummer ska framgå av medborgarförslaget.

Ett medborgarförslag kan bara behandlas i sak i fullmäktige om det ligger inom fullmäktiges befogenhetsområde. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma ärende.

Förslaget får inte handla om ärenden som rör enskilda personer eller myndighetsutövning. Medborgarförslaget får inte vara odemokratiskt, rasistiskt eller strida mot lag.
Medborgarförslaget bör vara utformat så att det utmynnar i någon form av konkret förslag.
En motion väcks genom att det lämnas till kommunledningskontoret, eller vid ett sammanträde med fullmäktige.

En ersättare i kommunfullmäktige får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde.

Ett medborgarförslag väcks genom att det lämnas till kommunledningskontoret.

Kommunfullmäktige beslutar när en motion eller ett medborgarförslag ska besvaras. Presidiet går igenom inlämnade ärenden och lämnar förslag till tid. Ärendena bör beredas så att fullmäktige kan besluta inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes.

När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, ska förslagsställaren underrättas. Den som väckt förslaget har rätt att läsa upp förslaget i fullmäktige när det ska behandlas.

Kommunstyrelsen ska en gång varje år redovisa de motioner och medborgarförslag som inte har beretts färdigt och överstiger ett år. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträde i juni.

Interpellationer

(5 kap 59-63 §§ KL)

29 §

Interpellationer ska avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. Syftet med interpellationen är att skapa debatt i ett ämne av större intresse för kommunen. Ordförande avgör om det är av större intresse för kommunen eller om det ska anses vara en fråga.

En interpellation ska vara skriftlig samt undertecknad av en ledamot och kan ställas till ordförande i en nämnd, till en fullmäktigeberedning, till ett kommunalråd eller till den förtroendevalda i fullmäktige som fullmäktige bestämmer.

Den ska utformas med en kort inledande förklaring och motivering samt avslutande frågeställningar. Den totala texten ska inte överstiga en A4 sida.

Den ska ges in till kommunledningskontoret senast onsdag veckan före den vecka sammanträde hålls vid vilket ledamoten avser att anmäla den.

En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet.

En interpellation ska besvaras senast under det andra sammanträde som följer efter det då interpellationen anmäldes.

Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Svar ska komma in till kommunledningskontoret senast dag för kallelse skickas.

Interpellant samt övriga ledamöter får ta del av det skriftliga interpellationssvaret genom utskickad kallelse.

Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap 17 eller 18 §§ kommunallagen, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen.

En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas bara om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det tillfället.

Ledamöternas frågor

(5 kap 64 §§ KL)

30 §

Syftet med frågan är att inhämta sakupplysningar avseende ämnen som hör till fullmäktige, en nämnds eller en fullmäktiges berednings handläggning.

En fråga ska vara skriftlig samt undertecknad av en ledamot och kan ställas till ordförande i en nämnd, till en fullmäktigeberedning, till ett kommunalråd eller till de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer.

Den bör utformas med en kort inledande förklaring och motivering samt avslutande fråga. Den totala texten bör inte överstiga en A4 sida.

Den ska ges in till kommunledningskontoret senast onsdag veckan före veckan för det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den.

Svar på frågan behöver inte vara skriftligt.

En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts.

Beredning av ärenden

(5 kap 26-34 §§ KL)

31 §

Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska behandla ska remitteras.

Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden.

Presidiet bereder revisorernas budget samt ansvarsfrihetsfrågan för nämnderna.

Förklaring vid revisionsanmärkning

(12 kap 12-13 § KL)

32 §

Ordförande bestämmer i vilken ordning förklaringar över en anmärkning som revisorerna har framställt i revisionsberättelsen ska begäras från den nämnd eller fullmäktigeberedning mot vilken anmärkningen har riktats, om fullmäktige inte beslutar något annat.

Valberedning

33 §

På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden.

Valberedningen ska bestå av en ledamot från de partier som är representerade i fullmäktige och lika många ersättare. Valberedningens ordförande utses av majoriteten. Vid lika antal röster avgör ordförandes röst.

Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter.

Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla med undantag av valen av fullmäktiges presidium, valberedning och fyllnadsval som inte är ordförandeval.

Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning.

Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer.

Justering av protokollet

(5 kap 69-70 §§ KL)

34 §

Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter.

Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett.

Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den.

Reservation

(4 kap 27 § KL)

35 §

Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet.

Expediering m.m.

36 §

Utdrag ur protokollet ska skickas till de nämnder, andra organ, befattningar inom kommunen och övriga som berörs av besluten i protokollet.

Kommunstyrelsen och kommunens revisorer ska ha tillgång till hela protokollet i mötesportalen.

Kommunstyrelsen ordföranden undertecknar och kommundirektör kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat. När kommunstyrelsen ordförande har förhinder undertecknar kommunstyrelsen vice ordförande.

Temamöten

37 §

För att skaffa sig information eller diskutera särskilda frågor kan fullmäktige anordna temamöten.

Ledamöter och ersättare kan lämna intresseanmälan om temamöten till ordföranden.

Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena och partiernas gruppledare när fullmäktige ska anordna temamöte.

Ett temamöte kan anordnas separat eller i anslutning till ett ordinarie kommunfullmäktigesammanträde.

Kallelse och annonsering sker på samma sätt som vid ordinarie sammanträden.

Vid temamöte förs enbart en kort minnesanteckning där deltagande ledamöter och ersättare noteras, vilket tema som diskuterats och eventuellt vilka externa föreläsare som deltagit. Anteckningarna delges kommunfullmäktige vid kommande ordinarie sammanträde.

Ett temamöte som anordnas i anslutning till ordinarie kommunfullmäktigesammanträde noteras som första paragraf i protokollet.

Kommunal allmänpolitisk debatt

38 §

En gång per år kallar ordföranden kommunfullmäktige till en allmänpolitisk debatt.

Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena och partiernas gruppledare när fullmäktige ska anordna allmänpolitisk debatt.

Kallelse och annonsering sker på samma sätt som vid ordinarie sammanträden.

Minnesanteckningar ska föras på samma sätt som vid temamöten.

Särskild debatt

39 §

Kommunfullmäktige kan anordna särskilda debatter kring ett angeläget kommunalt ämne. Bakgrunden kan vara något som aktualiseras i samhällsdebatten. Frågan ska då vara av stort intresse för flera av fullmäktiges ledamöter för att den kan bli föremål för en särskild debatt.

Särskild debatt bör hållas vid ett nästkommande sammanträde och ska beviljas om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.

Begäran ska vara skriftlig och undertecknad samt vara försedd med en kort motivering till varför fullmäktige bör anordna en särskild debatt.

Fullmäktiges ordförande avgör efter samråd med fullmäktiges presidium om särskild debatt ska hållas.

Ordförande kan vägra särskild debatt om vissa skäl föreligger t ex

• att temat för debatten kan uppfattas kränkande för enskild eller grupp av enskilda
• att sakfrågan uppenbart kommer att bli föremål för politisk handläggning av fullmäktige vid senare tillfälle
• att frågan saknar ett brett allmänt intresse eller saknar tydlig koppling till kommunens verksamhet etc.

Särskilda debatter som inkräktar på fullmäktiges möjligheter att få tid till behandling av ärenden har fullmäktige möjlighet att ompröva, alternativt avbryta.

Allmänhetens frågestund

40 §

I samband med kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden hålls en allmänhetens frågestund. En halvtimme anslås till frågestunden som ska ligga först under sammanträdestiden. Under frågestunden får någon överläggning inte förekomma.

Syftet med frågan är att inhämta sakupplysningar.

I kungörelsen till dessa sammanträden ska anges att allmänhetens frågestund ska förekomma. Uppgift härom ska också tas in i ortstidningarna.

En fråga ska lämnas skriftligen som brev, fax eller e-post senast onsdag veckan före veckan för sammanträdet. Namn och kontaktuppgifter ska finnas till frågeställaren.

Svar på frågan behöver inte alltid garanteras. Om inte svar kan lämnas direkt tas frågan upp vid nästa frågestund. Svaret lämnas enbart muntligt vid frågestund. Om svar lämnas tillförs protokollet en sammanställning av detta.

Ordförande bestämmer efter samråd med vice ordförande hur frågestunden ska genomföras och låter kalla de förtroendevalda eller anställda inom kommunkoncernen som behövs för att lämna upplysningar under den.

Ordföranden avgör om och när en fråga ska besvaras.

Fullmäktigeberedningar m.m.

41 §

När fullmäktige fattar beslut om inrättande av beredning ska fullmäktige fastställa gruppens uppdrag, sammansättning och arbetsformer.

De råd som årligen rapporterar till fullmäktige men sorterar under respektive verksamhetsnämnd är Kommunala Pensionärsrådet, Handikapprådet samt Rådet för folkhälsa och trygghet och eventuella andra råd som fullmäktige beslutar om.