Denna information gäller för Hofors, Ockelbo och Sandvikens kommun.

Denna information gäller för Hofors, Ockelbo och Sandvikens kommun.

Miljöfarlig verksamhet 

Med miljöfarlig verksamhet menas all användning av mark, byggnader eller anläggningar som på ett eller annat sätt innebär utsläpp till mark, luft eller vatten eller annan risk för skada på människors hälsa eller miljön. Alla som gör en sådan åtgärd eller driver en sådan verksamhet har också ett ansvar för att detta sker så att människor och miljön inte tar skada.

För att undvika att skador och problem uppkommer är vissa verksamheter och åtgärder reglerade i miljölagstiftningen. Många verksamheter och åtgärder kräver tillstånd eller att en anmälan görs till tillsynsmyndigheten, som oftast är kommun eller länsstyrelse Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Indelning av miljöfarliga verksamheter

Miljöfarliga verksamheter fördelas på olika tillsyns- och prövningsmyndigheter i miljöprövningsförordningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Tillståndspliktig verksamhet

A-verksamheter – är verksamheter som är stora eller har speciell hantering,  t.ex. stålverk. De behöver tillstånd från miljödomstolen eller i vissa fall regeringen. Tillsynen bedrivs normalt av länsstyrelsen.

B-verksamheter – brukar vara verksamheter som är mindre eller har mindre störande verksamhet än A-verksamheterna. Det kan vara t ex krematorium, täkter, större avloppsreningsverk och vindkraftsparker. De skall ha tillstånd från länsstyrelsen.
Tillsynen bedrivs normalt av länsstyrelsen eller kommunen (om kommunen och länsstyrelsen har kommit överens om att överlåta tillsynen).

Anmälningspliktig verksamhet

C-verksamheter – är verksamheter som oftast är lite mindre än A- och B-verksamheterna. Exempel på C-verksamheter är mekaniska verkstäder,
bensinstationer, lagring av farligt avfall och jordbruk med mer än 100 djurenheter. För att bedriva C-verksamheter måste en anmälan göras till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd. Anmälan skall helst göras 6 veckor i förväg.

Alla andra verksamheter

U-verksamhet kallas ofta de miljöfarliga verksamheter som inte tillhör kategorierna A, B eller C. Ett exempel på U-verksamheter är mindre bilverkstäder.

Även små verksamheter som vedsågning eller byggnadsarbeten på egen tomt ses som U-verksamheter. Miljöbalkens bestämmelser gäller även om det inte krävs tillstånd eller anmälan.

Miljöfarlig verksamhet

Övertagande av verksamhet

Om du planerar att överta en tillstånds- eller anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet ska en anmälan om det göras till tillsynsmyndigheten.

Det är viktigt att vi får korrekta uppgifter om verksamhetsutövare och verksamhetens bedrivande.

Medelstora förbränningsanläggningar

Verksamheter som driver eller tänker driva en medelstor förbränningsanläggning ska informera tillsynsmyndigheten om anläggningen. Anläggningen kommer sedan att registreras av tillsynsmyndigheten (Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd).

Vad är en medelstor förbränningsanläggning?

En förbränningsanläggning är medelstor om den sammanlagda installerade tillförda effekten är 1 megawatt eller högre, men högst 50 megawatt. Nya medelstora förbränningsanläggningar kan i vissa fall överstiga 50 megawatt.

När behöver anläggningen registreras?

Nya förbränningsanläggningar ska registreras innan de tas i drift. Med ny anläggning menas en anläggning som tas i drift efter den 20 december 2018.

Övriga anläggningar, så kallade 2018-anläggningar, ska registreras enligt övergångsreglerna i förordningen om medelstora förbränningsanläggningar (2018:471) vilket innebär följande:

  • Senast 1 januari 2024 om anläggningens effekt är högre än 5 MW.
  • Senast 1 januari 2029 om anläggningens effekt är högst 5 MW.

Avfall för anläggningsändamål

Schaktmassor som blir över i olika projekt kan ofta återanvändas. Detta förutsätter dock att de inte påverkar miljön på den nya platsen på ett negativt sätt. Schaktmassor som ska återanvändas på annan plats än där de schaktades är enligt lagstiftningen ett avfall. Återanvändandet kallas för att återvinna avfall för anläggningsändamål. För att återvinna avfall för anläggningsändamål krävs det ofta en anmälan eller ett tillstånd. Detta gäller även för privatpersoner.

Schaktmassor är avfall

I miljöbalken står det att med avfall avses varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. När schaktmassor flyttas från den plats där de uppkom betraktas de som ett avfall och ska därför hanteras på särskilt sätt.

Ska du återanvända schaktmassor?

Det är positivt för miljön att schaktmassor återanvänds om det görs på ett bra sätt. De kan ersätta ändliga resurser och material och transporter kan minska, men det finns också en risk om du lägger massor som inte är lämpliga på den nya platsen. Massorna kan vara förorenade eller innehålla ämnen som inte är lämpliga hos dig eller på den plats du tänkt. Tänk på att det alltid är du som planerar att använda massorna som är ansvarig att ha den kunskap som krävs för att bedöma vilken miljöpåverkan som ditt projekt kan innebära. Du behöver också ta reda på om du behöver söka tillstånd eller anmäla ditt projekt till någon myndighet.

Syfte med återanvändningen av massor

För att få lov att återanvända schaktmassor måste det finnas ett syfte med användningen. Detta innebär att det ska finnas ett behov av massorna, massornas tekniska egenskaper ska stämma överens med behovet och mängden massor ska vara rimlig i förhållande till behovet för det aktuella anläggningsprojektet. Om dessa tre kriterier inte är uppfyllda är inte syftet med att återanvända massor uppfyllt. Om du utan att uppfylla de tre kriterierna ändå tar emot massorna betraktas det som en deponiverksamhet. För att bedriva en deponi krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

Massornas innehåll
Riskbedömning

Risken för att massorna kan innehålla föroreningar ska bedömas av den som har massorna (leverantören). Leverantören ska alltid ta reda på historiken på platsen där massorna uppstår och utifrån det undersöka och vid behov ta prover på massorna.
Om svaret på någon av följande frågor är ja eller om det är osäkert behöver du eller leverantören ta prover på dem. Om leverantören gjort provtagningar ska du begära att få se analysresultaten.

  • Kommer massorna från en fastighet eller område i centralorten, ett industriområde, vägområde eller bangård?
  • Kommer massorna från ett område där saneringsarbeten pågår eller har genomförts?
  • Har det tidigare bedrivits kemtvätt eller annan verksamhet i närområdet som använt klorerade alifater?
  • Kommer massorna från rivningsarbeten? Kan det då innehålla asbest, blåbetong, PCB, lösningsmedel, olja, tjära?
  • Innehåller massorna inslag av rivningsavfall? Exempelvis betong, armering, tegel, isolering, kablar eller annat?
  • Innehåller massorna asfaltsbitar?
  • Kan platsen där massorna kommer ifrån tidigare ha fyllts ut?

Provtagning

Provtagningen ska ske på den plats där massorna grävts upp. Proverna ska analyseras på ackrediterat laboratorium. Massorna får inte sammanblandas med andra massor av annan karaktär eller ursprung före provtagningen.

Det är många faktorer som avgör hur provtagning av föroreningar i massor bör gå till. Därför går det inte att generellt säga hur många prover som bör tas och vilka analysparametrar som bör ingå i provtagningen. Samlingsprover ger ofta en mer tillförlitlig bild av massornas innehåll än enstaka prover. Fler prov innebär säkrare bedömning av föroreningssituationen och högre kostnad men innebär också att risken för att avfallet klassas fel minskar. Hur många prov och vilka analysparametrar som bör ingå i provtagningen beror bland annat på:

  • Massornas ursprung
  • Typ av massor
  • Tidigare kända eller misstänkta föroreningar på platsen
  • Ämnenas fördelning i marken (homogena eller inte)
  • Vilken typ av ämnen
  • På vilken plats och till vad massorna ska användas

Vid större projekt eller mer komplex föroreningsbild kan en provtagningsplan behöva tas fram. Dokumentation över analyserna ska finnas tillgänglig för tillsynsmyndigheten att granska. Samtliga analysprotokoll ska sparas. Det ska framgå om provtagningen utfördes genom att ta enskilda prov eller samlingsprov. Även antalet prov och hur provtagningen har utförts ska framgå. Uppgifterna skall dokumenteras skriftligt.

Avfallsinslag i schaktmassor

Det är vanligt att schaktmassor från till exempel byggarbetsplatser och vägarbeten innehåller exempelvis tegel, armeringsjärn mm. Sådana massor får inte återanvändas utan att detta inslag är sorterat och bortplockat av leverantören på plats där massorna kommer ifrån.

Anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken

För att använda schaktmassor eller annat avfall för anläggningsändamål behöver du ofta antingen anmäla till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning eller söka tillstånd hos Länsstyrelsen. Det är generellt mängden massor, dess innehåll av naturliga ämnen och föroreningar samt vilken risk för grumling och exponering för omgivningen på den nya platsen som avgör om det krävs anmälan eller tillstånd.

Anmälan

Om risken för förorening är liten (ringa) ska användningen av massor och annat avfall för anläggningsändamål anmälas till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning. I anmälan ska du utförligt beskriva syfte med ditt projekt, din riskbedömning, ritningar och information om vilka föroreningshalter materialet innehåller. I e-tjänst (länk) och anmälningsblanketten (länk) finns mer information om vilket underlag du behöver skicka med din anmälan.

Tillstånd

Vid mer omfattande användning av massor och avfall för anläggningsändamål med mer än ringa risk för omgivningspåverkan måste tillstånd sökas hos länsstyrelsen (länk).

Ändring av naturmiljön

Om det inte är risk för att föroreningar sprids vid din planerade användning av massor men det kan innebära en påverkan eller ändring av naturmiljön på platsen ska du göra en anmälan om samråd till länsstyrelsen (länk).

När behöver du inte anmäla?

Ibland behövs varken anmälan eller tillstånd. Förutsättningar för det är att du:

  • Ska schakta i naturligt material
  • På en plats som inte är förorenad,
  • Om materialet kommer att användas för byggnation i sitt befintliga tillstånd
  • På den plats där grävningen utfördes och att
  • Användningen inte skadar eller innebär någon olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Samtliga ovanstående kriterier ska vara uppfyllda och de gäller under förutsättning att det finns ett syfte, inte mer massor än vad som behöver användas, att materialet är tekniskt jämförbart med traditionella material och inte riskerar att påverka omgivningen på ett negativt sätt på den plats de läggs.

Asfalt

Asfalt kan vara lämpligt för användning vid nytillverkning av asfalt. Generellt gäller samma kriterier som för återanvändning av andra massor enligt ovan. Asfalt med ursprung före 1975 kan innehålla stenkolstjära. Eftersom det kan finnas risk för spridning finns restriktioner för användningen. Det är t.ex. oftast olämpligt att använda asfalten inom vattenskyddsområde.

Provtagning

Vid misstanke om stenkolstjära i asfalten ska prov tas ut avseende 16-PAH, förslagsvis ett var 100:e meter eller per 1500 m2, dock alltid minst två prov. För att ringa in eventuellt område kan det krävas fler prover.

Anmälan eller tillstånd

När behöver du inte anmäla?

Asfalt med lågt innehåll av stenkolstjära (< 70 mg/kg 16-PAH) kan återvinnas i asfaltverk eller i övre lager av vägkropp på tidigare asfalterad väg utan att anmälan eller tillstånd behövs. Detta gäller dock under förutsättning att platsen där det återanvänds inte riskerar att påverkas negativt.

När behöver du anmäla eller söka tillstånd

Om asfalt planeras användas på annat sätt än i asfaltverk eller i övre lagret av en vägkropp ska en anmälan lämnas in till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning för bedömning av risken. Det gäller oavsett innehåll av stenkolstjära. Vid högre halter än 70 mg/kg 16-PAH behöver man alltid lämna in en anmälan eller söka tillstånd enligt samma förfarande som med övriga massor.

Jordbruk

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning ansvarar för miljötillsynen på lantbruk. Det innebär kontroller och bedömningar av lantbruksverksamheten som syftar till att säkerställa att miljöbalkens regler följs och därmed begränsa negativ påverkan på miljön.

Exempel på vad som kan kontrolleras:

  • Egenkontroll
  • Djurslag, djurenheter
  • Gödselhantering, lagring och spridning
  • Cisterners volym och placering
  • Bekämpningsmedel, hantering, förvaring och spridning
  • Övriga kemiska produkters förvaring och hantering
  • Avfallshantering
  • Verkstadsaktiviteter
  • Avlopp
  • Köldmediaanläggningar

Större lantbruk debiteras årsavgift. Mindre lantbruk debiteras timavgift vid besök. Debitering sker enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige.

Krav på anmälan eller tillstånd

Lantbruk med stadigvarande djurhållning på fler än 100 djurenheter ska anmälas till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning. Vid fler än 400 djurenheter krävs tillstånd som söks hos Länsstyrelsen.

Lagring av avfall och farligt avfall

Sortering och krossning

Tandvård

Tandvård räknas som miljöfarlig verksamhet. En orsak till detta är hanteringen av amalgam som vanligtvis innehåller omkring 50% kvicksilver men även på grund av hantering av farligt avfall och kemikalier.

Hantering av amalgam resulterar ofta i att kvicksilver hamnar i avloppet och dels blir kvar i avloppsrören vid tandvårds-mottagningar och dels följer med avloppsvattnet till reningsverken. I reningsverken fastnar mer än 95 % av kvicksilvret i slammet. Allt för höga halter av kvicksilver och silver kan innebära att slammet inte kan återanvändas som t.ex. gödningsmedel på åkrar. Kvicksilver är en av de farligaste tungmetallerna och ett hot både mot miljön och mot hälsan. Kvicksilver bryts inte ned utan lagras i mark, vatten och organismer.

Egenkontroll

För att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön ska din verksamhet ha en så kallad egenkontroll. Kravet på egenkontroll innebär att du som verksamhetsutövare ska ha rutiner för att regelbundet:

  • Kontrollera verksamheten och dess påverkan på miljön.
  • Hur ni kan minska påverkan på miljön.

Ett exempel på kontroll av verksamhetens miljöpåverkan är provtagning av kvicksilverhalt i utgående avloppsvatten efter amalgamavskiljaren

Amalgamavskiljare

Amalgamavskiljare ska finnas installerad vid alla behandlingsstolar och på den vask eller diskho som används för rengöring av amalgamkontaminerad utrustning. Avskiljaren ska tömmas/bytas regelbundet enligt tillverkarens anvisningar.

Kemikaliehantering

Farliga kemiska produkter som kan bytas ut mot mindre farliga produkter ska ersättas med dessa enligt produktvalsprincipen i 2 kap 4 § miljöbalken (1998:808). Kemiska produkter ska lagras och hanteras så att det inte finns risk för spridning till yttre miljö/avlopp.

Farligt avfall

Farligt avfall är avfall som har egenskaper som är farliga för hälsan och/eller miljön. Tänk på att det är särskilda krav vad gäller förvaring, transport och journalföring för farligt avfall, mer information om farligt avfall finns på denna sida: Avfall från företag och verksamheter

  • Exempel på farligt avfall som kan uppkomma vid en tandvårdsmottagning:
  • Utdragna tänder med amalgamfyllningar.
  • Fasta rester och slam från behandlingsenhetens avloppssystem.
  • Slam, spolvatten, kasserade sugslangar och ledningar som innehåller amalgamrester.
  • Smittförande avfall.
  • Stickande och skärande avfall.

Kvicksilver i avloppsrör

Kvicksilver kan lagras i avloppsrören. Ytterst få tandvårdskliniker har nollutsläpp av kvicksilver. Även kliniker som har haft amalgamavskiljare från start kan ha betydande mängder i stammarna. Avskiljarna fungerar inte alltid optimalt, installationen kan vara bristfällig eller så har man brustit i skötsel och desinfektion. Det innebär att man får utgå från att det finns kvicksilver i alla avloppsrör som varit anslutna till en tandläkarstol eller en diskbänk.

Enligt miljöbalken har både den som driver en tandvårdsmottagning idag och tidigare verksamhetsutövare ansvar för avloppsrör som är förorenade med amalgam och kvicksilver. Även fastighetsägaren kan ha ett visst ansvar för de kvicksilverförorenade avloppsledningarna i huset.

Anmälan om sanering

När en tandvårdsverksamhet ska avvecklas eller underhållsarbete ska utföras ska en anmälan göras (för referens se §28 i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd).
Detta gäller till exempel stambyte eller spolning av avloppsledningar. En anmälan ska göras till Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning minst sex veckor innan åtgärden sker.

Välj i första hand att byta ut avloppsrören och i andra hand att spola rören. Även efter en spolning kan det finnas kvar kvicksilver i rören, särskilt om dessa består av gjutjärn. Om inte annat kan visas så ska kasserade avloppsrör hanteras som farligt avfall. Även slam och spolvatten ska tas omhand som farligt avfall. Det är viktigt att anlita ett företag som har kunskap om sanering och rätt teknik för att spola kvicksilverkontaminerade avloppsrör. Annars kan spolningen orsaka utsläpp till mark och vatten.

Att inte göra en anmälan om en anmälningspliktig åtgärd är ett miljöbrott enligt miljöbalken och kan leda till åtal. Detta gäller åtgärder som innebär spolning, byte eller rivning av avloppsledningar inom eller utanför kliniken.

Uppläggning av muddermassor

Ska du göra en uppläggning av högst 1 000 ton muddermassor och där föroreningsrisken är liten (ringa) – då ska anmälan göras till Miljö- och Hållbarhetsenheten på Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning. Du kan även behöva ansöka om marklov - kontakta Plan- och Byggenheten på Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning.

Vid uppläggning av mer än 1 000 ton eller om det finns risk att muddermassorna är förorenade krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

Att lägga massorna i vattnet anses som dumpning av avfall och då krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

Muddring kräver ofta tre prövningar innan man kan påbörja åtgärden:

  • tillstånd om vattenverksamhet (Länsstyrelsen)
  • dispens från strandskyddet (Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvalting) samt
  • anmälan om uppläggning av muddermassor (Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning)

Uppläggningen ska ske så att massorna inte eroderas ut i vattnet vid högt vattenstånd, det vill säga med god marginal ovanför högsta vattenlinjen och även skyddat från påverkan från islossning. Det är även viktigt att minska risken för att intilliggande marker/vattendrag nås av eventuella föroreningar från muddermassorna. Uppläggningen bör också utformas så att den så långt som möjligt smälter in i omgivningen och att den naturliga strandlinjen bevaras.

Anmälan om uppläggning av muddermassor ska göras i god tid. För handläggning av anmälan debiteras en avgift på 5 040 kr enligt gällande taxa.

Tillsyn

Vid tillsynen granskas bland annat hur verksamheten efterlever miljöbalkslagstiftningen och kontrollerar sin egen verksamhet.

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd har till uppgift att utföra tillsyn på alla verksamheter i kommunerna som betecknas som C- och U-verksamheter. 
Man har även kommit överens med länsstyrelsen om att bedriva tillsynen på de flesta B-verksamheterna.
Det är länsstyrelsen som har tillsynsansvaret för A-verksamheterna (Ovako och Sandvik).

Försvarets verksamheter

Tillsynen sköts av försvarsinspektören för hälsa och miljö Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Mer information

Kontaktinformation

Har du frågor är du välkommen att kontakta Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning som du når via Medborgarservice 026-24 00 00 eller e-post vgs@sandviken.se

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning - Tillsammans skapar vi framtidens samhälle i Hofors, Ockelbo och Sandviken.